Det fanns en tid innan jag hade gått på londons gator,då dubbeldäckare ännu var nåt jag aldrig sett på riktigt. Det fanns en tid då miltals av asfalt ännu inte rörts av mina fötter. En tid då sommaren var ett enda rus,och när hösten fylldes av stickade tröjor och dagdrömmar iväg i sängen,i rummet,med broder daniel i hörlurarna.
Då tapeten ännu var blå och resväskan helt ny. Då mina ögon faktiskt orkade hålla sig öppna på resan till skolan,då jag tvättade håret varje dag.
Då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar