Allt jag drömmer om finns bara en armlängd ifrån mig,jag nuddar det ibland med mina fingerspetsar,men jag når aldrig fram. Och allt jag saknar finns där i mina tankar,om natten drömmer jag om det. Jag vaknar och tror mig nästa ha det men så var allt en dröm. Jag skriver om det förflutna i min fantasi,hela mitt förflutna levs om. Jag har 2 paralella liv,och jag vet inte ibland vilket som är det riktiga.
Du kommer alltid bara vara en dröm bort,en tanke iväg. Borde jag ha kramat dig hårdare sista gången vi sågs,skulle det gjort saknaden mindre? Skulle det gjort nån skillnad.Du fick aldrig veta om jag var glutenintolerant,eller att jag klippte mitt hår kort. Och aldrig fick jag berätta om hur jävla jobbigt det är att böja kroppen på yogan. Skulle det gjort nån skillnad? Jag kan säga allt det där till nån annan,men
just nu är det bara dig jag vill säga det till. Men det går inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar