Jag var i Göteborg i fredags och jag gick runt en massa och kände att det var skönt att vara omgiven av folk. Det kändes skönt efter att ha bott avskärmad från storstan och människor i fem veckor. Jag gick till och med in i nordstan (shoppinggalleria) där man alltid får vada sig fram så trångt det är. Jag brukade alltid hata att gå där,men då kände jag bara ett sorts lugn,jag kände till och med att jag gillar människor,att människor är så vackra,som också orkar sig in i dessa stora gallerier. Människor som också längtar hem till en skön soffa och god mat,som tvättar håret och lägger sig i en nybäddad säng,som är glada att det är fredag och att de kan sova länge dagen efter. Göteborg kommer alltid vara trappan vid brunnsparken där jag satt och åt hamburgare för 6 somrar sen,det var en underbar varm kväll och jag söker den där känslan jag hade då i allt jag gör.
Jag har kommit in på manusutbildningen och flyttar till stockholm om 2 veckor.
Det känns spännande och flytta till storstan,men känslan att faktiskt göra något åt sin dröm är märklig. Jag är så van att fantisera och drömma livet.
Livet har alltid varit något där framme,det som skall komma snart.
Jag har varit på bröllop med,madeleine som är en underbar människa fick sin eric och de var väldans vackra och maten på festen var jättegod.
Dock mötte jag en person på bröllopet som måste vara en av de människor som jag mött i mitt liv som jag stört mig allra mest på. Milt sagt; jag hade velat skjuta huvudet av han med en ak:5a. Allt han sa var provocerande. Och det är lustigt att en människa som bara funnits i ens liv några timmar kan lämna sådan avtryck,jag lär aldrig glömma honom för jag har aldrig mött en så muppig jävel. Det är iallafall tur jag inte tror på gud för jag hade inte velat möta han i himlen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar