No time for us

Man dör långt innan det egentligen är dags,medans det ännu finns så mycket tid kvar.
Innan man sett alla länder man drömt om,innan man får veta vem som vann i dansbandskampen. När man dör är frysen fylld av mat,för man trodde liksom att den skulle bli uppäten,man trodde tiden var evig. Och alla saker står kvar där så som de gjorde innan. Som om de väntar på en. Kläderna ligger i en packad resväska och drömmer ännu om sand och sol,och handarbetet i soffan väntar på att bli färdigt vid jul. Där kommer paket i brevlådan med ens namn,men de kom försent.
De vet inte om att allt är slut,att de aldrig mer kommer bli berörda av varma händer,händer som nu är så kalla. Och alla saker man sa,alla samtal man förde innan tiden tog slut var enkla och banala. Man talade om vad man gjort i veckan,att det regnat mycket och att dagens nyheter är en bra tidning. Jag skulle sagt allt jag kände,hur tacksam jag var över att du var du,att jag uppskattade alla brev du skickade med korsord och recept. Hur underbart det var att dra fötterna i sanden nere på den folktomma stranden med dig när det stormade. Men jag trodde precis som du att allt var evigt. Att allt skulle vara 20 år till. Att du skulle få se mig ha en familj,ett jobb med betald semester.
Alla jävla tårar jag gråtit i mitt liv är inget mot dessa tårar.
Det finns inget slut,inget mörker som är djupare än att aldrig mer få se
någon man älskat mer än livet.