Jag kommer alltid längta tillbaka till tiden,till platsen,till dagarna som var.
Då en gång. En tid som kryper längre och längre bort. Det som engång var nutid är nu suddigt avlägset. Platser som ser ut som de gjorde då,men ingen människa ser ut i sitt inre som de gjorde då. Vemodet drar i en och man blir tyngre,som om åren drar en närmare marken,gör en mera eftertänksam. Jag kommer alltid längta tillbaka till leènden jag aldrig mera kommer få se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar