Igår var jag på malmö-festivalen med frida. Satt och drack cider med hennes kusin och kompis.
Trevliga människor. Min folkilska kom fram då vi stod och kollade på the ark. Proppfullt med folk. Fick spatt. När jag skrek: Jag vill ha en kniv så jag kan hugga ihjäl alla människor sa frida:nu är det nog dax att gå hem=)
När jag ser alla fulla tonåringar som ligger deckade vid skeppsbron är jag glad att jag lämnat tonåren bakom mig. Jag klagar nog för mycket över mitt liv idag. Men gud så harmonisk jag känner mig inombords igemförelse med när jag var 17.
Jag har vänner som jag gillar,som är underbara att umgås med. Min älskade pojkvän kenny.
Jag bor i Malmö. Det är fortfarande saker som skaver,men inte att gemföra med då.

Gårdagens höjdpunkt var bussresan hem. En överfull buss med underhållning av en kille som höll på att skämta hela tiden. Frågade var vi bodde,när jag sa lindängen sa han:ey,lindängen är soft. där finns skitmycket crack.