torsdag 29 november 2007

Ett land

Nu är det nya förhandlingar i Israel/Palestina-konflikten.
Har hängt med i nyheterna och det känns att det är en svårt täcke att sy ihop
det här med att mäkla fred. Massa människor med olika åsikter.
Människor fyllda hat och starka övertygelser att just dom har rätt.
Hatar man är det rätt svårt att försöka se hur den andra sidan känner och tänker.
Jag har lite tankar om hur man skulle lösa konflikten.
Är inte så insatt i hur tidigare medlingsförsök har sett ut,kanske har man testat detta redan.
Både araberna och judarna har ju bott i dessa områden långt tillbaka i tiden,i olika omgångar. Judarna drevs ju väck därifrån,förstår att de vill tillbaks.
Men kändes väldigt muppigt då de storbritanien utlyste staten Israel och gav de till judarna,sen delade upp landet och gav vissa delar till araberna som redan bodde där.
Hade ju varit enklare att fråga: hej,vi är intreserade av att bosätta oss här,kan vi inte dela landet?
Men nu är det som det är och är säkert många israeler och palestiner som
bara vill ha väck allt våld.
Man kunde testa att bara ta väck alla gränser,murar,alla indelade zoner och göra
om allt till ett enda land,inga gränser eller uppdelning,utan bara ett land
där alla som vill får bo. Och sen döpa landet till ett helt nytt namn.
Då hade alla fått lika mycket mark och kan röra sig fritt.
Mark som mark,mark är till för att bygga hus,vägar,affärer,skolor på.
Jord är bara nåt som finns,inget man kan komma och påstå:detta är vårt och ingens annans. Sen att Israel vill ha Jerusalem för sig själva,skulle väl inte skada att dela den med sig.
Om man nu slajsar upp landet som de nya förhandlingarna vill ha det kommer
det säkerligen finnas folk som motsätter sig detta.
Sen kommer det ju kännas som man lever isolerat ändå även om det är krig.
Hade landet varit fritt och tillhört alla hade man kunnat röra sig helt fritt.
Människorna som är ens fiender är ju också av kött,ben,blod som vill vara
lyckliga,hitta jobb och kärlek i livet,och vår jord är en rund boll
som vi hamnat på.

söndag 25 november 2007

Inland Empire

Idag såg jag en tre timmar lång film på bio, Inland Empire av David lynch.
Men dom tre timmarna gick fort,kändes snarare som bara en timme.
Filmen hade en handling,men ändå inte. Filmen bestod av en massa olika klipp och scener,man förstod en del,en massa kändes totalt osamhängande.
Men det kändes väldigt härligt att se allt,varje scen var intressant.
Ibland blir timmar väl använda,tiden går iväg och man känner att man gjort något
bra med sin tid. Vissa timmar känns bara bortslösade,som att kånka rundor på stan för att hitta en billig garderob.
Undrar vad det är som gör att man bara fastnar i vissa saker,som den där filmen.
Man dras med,och det känns som underbart att få se en helt annan värld på avstånd.
Så olikt allt annat man sett.

fredag 16 november 2007

Funky disco pants

Något som är jobbigt med att gå in i en klädaffär är musiken. jag är väldigt
känslig mot vad som spelas. I många affärer spelas det jättehögt,oftast typ hiphop/rnb,rix fm-pop eller nåt funk-dunk-electro-spatt musik.
Exempel affären weekday i malmö,man får stå med megafon om man vill prata med någon i butiken. De har ett stort utbud av snygga cheap-monday jeans men innan man har hunnit hitta de jeans man vill prova har jag oftast blivit helt psykad av den jobbiga musiken,så slutar att jag går därifrån.Lägg till den jobbiga inredningen,typ massa gröna neonbjälkar som står lutade åt höger och vänster.
De som bor nära gågatan i malmö har klagat på att affärerna spelat så hög musik
att de hörs in i deras lägenheter. Jag förstår dom verkligen.
Går man på gågatan översköljs man först av jack&jones hiphop,sen gallerian "storgatans"
funkiga disco. När man väl kommit upp till triangeln är man helt lobotomerad.
Tacka vet jag uff som spelar lugn härlig och behaglig musik,i lagom volym.
Det gör att man i lugn och ro kan vara inne i butiken hur länge som helst,och det resulterar i bra köp. Går man in på weekday skyndar man sig så att man kommer ifrån butiken innan man blivit helt lobotomerad.

torsdag 15 november 2007

Om djurförsök

Såg en film idag som astra zeneca,(läkemedelsföretag) gjort.
Den handlade om djurförsök. I filmen framlades att en människas liv är mer värt
än ett djurs,vi måste göra djurförsök. Dom sa inte ett skit om alla de alternativa
forskningsmetoder som finns för att forska fram nya läkenmedel.
Finns ju till och med en stiftelse i sverige som heter "forskning utan djurförsök"
(http://www.stifud.se/startsida.php)
som arbetar för alternativa metoder. Borde ge mer resurser och satsas mer på att forska utan djur,inte mala på i samma hjulspår.
Varför skulle människan vara överlägsen djuren? För att vi kan tala,utföra arbete,
gå på två ben,tänka ut lösningar? Värde sitter inte i intiligensen.
Vi människor är inte så smarta som vi tror. Det är vi människor som skapat alla dessa sjukdomar genom vår levnadsstandard och jordens utveckling.
Vi sabbar bara mer och mer. Vi startar krig,skövlar skog,dödar varann,förstör miljön.
Vi skapar vår egen undergång. Varför skall djuren offra sig för något som vi själv skapat? Jag kan förstå att folk som är sjuka vill bli friska och tar läkemedel testade på djur. Hade jag gjort det om jag ex fått cancer? Jag vet inte.
Det är en svår fråga. Men hade vart svårt att leva med tanken att någon annan levande varelse dött för min skull.
På filmen sa de också att det inte görs några onödiga djurförsök.
Bullshit. Jag läste en artikel om preventivmedel,alla sådana kommer från läkemedelsföretag och de testar alla sina preventivmedel på djur.
kaserade mina jävla nuvaringar för ett år sen,vill inte stödja deras jävla skit.
Nyligen utfördes studier i lund på möss för att se om rökning kan vara skadligt för
gravida kvinnor. Men va fan,det där har man väl vetat om sen tidernas begynnelse nästan.

måndag 12 november 2007

REA




Ett av de bästa programmen på tv är REA. Ett konsumentprogram.
Även om programledarna är barn så gillar jag det. Barnen är proffsiga och upplysta,
de kan sin grej och programmet tar upp massa intresanta ämnen,ex saker man kan göra för miljön,de testar olika saker,företag ställs mot väggen. som exemelvis jamba som kör med falsk marknadsföring att deras ringsignaler är gratis,medans de drar pengar från ens mobil
varje månad utan att man vet om det.
Ett bra reportage var om en kille som blitt slagen,misshandlad och mobbad
flera år i skolan för att han var bisexuell. Skolan gjorde inget så han fick flytta ifrån sin stad. Man lär sig mycket nytt i programmet och får lära sig om hur samhället fungerar på ett roligt och lättförstått sett.
Alla barn är inte störda i huvudet,barn kan vara jäklit coola och tuffa,exempel rea-gänget. Kolla in programmet på svt 1 onsdagar klockan sju.

måndag 5 november 2007

Har hittat 2 stycken sidor här på nätet som jag starkt rekomenderar!

www.tjuvtittat.se
www.tjuvlyssnat.se

lördag 3 november 2007

Farväl Falkenberg

Vissa saker löper som en röd tråd genom hela historien. Människors längtan iväg,
att aldrig kunna vara nöjd,att vilja älska och bli älskad,såna där känslor har nog alltid existerat. Det som sammanbinder oss med dom som levde för tusentals år sedan.
Ikväll såg jag en film som heter Farväl Falkenberg. Några killar spenderar en sista sommar ihop i sin hemstad innan det är tid att bestämma sig för vilken väg de skall gå. Slutar med att en av killarna tar livet av sig. Han har skrivit ett avsked och filmen avlsutas med att han säger: "Det hade kanske funnits en annan väg ut ur detta.
Jag hade kunnat köpa en biljett och ta första bästa tåg någonstans.
Kanske hade jag träffat nya människor,utbildat mig,fått jobb med riktig lön,träffat en tjej som jag flyttat ihop med. Och en natt hade ångesten väckt mig och jag hade gått ut i natten ner till vägen och ångrat varenda val jag någonsin gjort.
Eller så hade jag stannat kvar i Falkenberg"
Och han stannade kvar för alltid den dagen han sköt sig i huvudet.
Filmen fångade så bra upp känslan en människa har då den står framför nått nytt,rädslan
och saknadet av modet. Var sorgligt att han tog livet av sig,men kan förstå han.
Att ta livet av sig är hemskaskt för dom som lever kvar. Men också hemskt för den som tar sitt liv. Att aldrig få veta hur det kunde ha blivit.
Egentligen kan allt gå åt helvete. Men åt andra sidan kan allt ta en jäkla vändning
och bli något bra. En av killarna sa att han aldrig skulle flytta till göteborg för alla andra gjorde det,men i slutet av filmen skulle han flytta dit ändå.
Beger man sig aldrig iväg har man ingen rätt att sitta och klaga över att inget blev som man drömt om. Den läskigaste resan man nånsin kommer göra är den man aldrig beger sig iväg på.

torsdag 1 november 2007

Jag gillar inte moderaterna och deras politik men tycker det är oerhört löjligt
att så fort en minister gör ett enda litet snedsteg skall media förstora upp det
och sedan slutar det med att ministerna avgår. Som nu senaste,reinfelts sekreterare.
Varit lite full på en krog och kramats med en reporter.
Whats the big deal liksom,vem fan har inte vart full? Varför skall man behöva avgå för en sån bagatell,vem skadar det om hon drack sig full en kväll fast hon var i tjänst,måste folk vara helgon? Likaså att man tvingas avgå pågrund av att man inte betalat tv-licens eller haft svart hemhjälp. Är inga direkta grova brott.
Visar bara att även politiker är mänskliga.

Nostalgi

När man är hemma i den stad som man spenderat sina ungdomsår i poppar en massa minnen upp. Att ta en promenad längst dessa gator är att göra en resa tillbaks i tiden. I de flesta vrår och hörn finns minnen. Båda goda och onda.
Den gamla lekplatsen där jag och en kompis satt en kväll och pratade om framtiden medan vi ännu gick i skolan. Alla kvällspromenader i mörkret med musik i öronen.
Busskuren som jag suttit och väntat i tusentals gånger på försenade bussar.
Jag trodde aldrig jag skulle känna nostalgi över det förflutna,det som inte var nåt att ha då. Jag saknar absolut inte grundskolan,men gymnasietiden kan jag längta tillbaks till. Ibland kan jag slås av en så obeskrivbar längtan tillbaks i tiden.
Man träffade sina vänner varje dag i skolan,man gick och fikade på helgerna ihop.
Jag åkte ofta till Helsingborg och Malmö,flängde runt på konserter och upptäckte mycket ny bra musik. Världen och livet började öppna upp sig för mig.
Längtan ut och bort föddes. Kanske är det den känslan jag vill tillbaks till,känslan
av att uppleva saker för första gången. Att andas in tusentals nya intryck.
Kanske därför jag romantiserar den tiden så mycket,för det är tiden då allt ännu var nytt och oupptäckt.