torsdag 29 november 2007

Ett land

Nu är det nya förhandlingar i Israel/Palestina-konflikten.
Har hängt med i nyheterna och det känns att det är en svårt täcke att sy ihop
det här med att mäkla fred. Massa människor med olika åsikter.
Människor fyllda hat och starka övertygelser att just dom har rätt.
Hatar man är det rätt svårt att försöka se hur den andra sidan känner och tänker.
Jag har lite tankar om hur man skulle lösa konflikten.
Är inte så insatt i hur tidigare medlingsförsök har sett ut,kanske har man testat detta redan.
Både araberna och judarna har ju bott i dessa områden långt tillbaka i tiden,i olika omgångar. Judarna drevs ju väck därifrån,förstår att de vill tillbaks.
Men kändes väldigt muppigt då de storbritanien utlyste staten Israel och gav de till judarna,sen delade upp landet och gav vissa delar till araberna som redan bodde där.
Hade ju varit enklare att fråga: hej,vi är intreserade av att bosätta oss här,kan vi inte dela landet?
Men nu är det som det är och är säkert många israeler och palestiner som
bara vill ha väck allt våld.
Man kunde testa att bara ta väck alla gränser,murar,alla indelade zoner och göra
om allt till ett enda land,inga gränser eller uppdelning,utan bara ett land
där alla som vill får bo. Och sen döpa landet till ett helt nytt namn.
Då hade alla fått lika mycket mark och kan röra sig fritt.
Mark som mark,mark är till för att bygga hus,vägar,affärer,skolor på.
Jord är bara nåt som finns,inget man kan komma och påstå:detta är vårt och ingens annans. Sen att Israel vill ha Jerusalem för sig själva,skulle väl inte skada att dela den med sig.
Om man nu slajsar upp landet som de nya förhandlingarna vill ha det kommer
det säkerligen finnas folk som motsätter sig detta.
Sen kommer det ju kännas som man lever isolerat ändå även om det är krig.
Hade landet varit fritt och tillhört alla hade man kunnat röra sig helt fritt.
Människorna som är ens fiender är ju också av kött,ben,blod som vill vara
lyckliga,hitta jobb och kärlek i livet,och vår jord är en rund boll
som vi hamnat på.

Inga kommentarer: