Att inte ha något jobb är deprimerande. Man har inga pengar och är rastlös. Men att ha ett jobb är fan deprimerande det med. Eftersom jag gick omvårdnadsprogrammet(vilket är det största misstag jag gjort i mitt liv) så har jag tyvärr fått söka jobb inom vården. Har ägnat dagen åt att ringa runt till en massa äldreboende.
Det störiga med vården är att de bara erbjuder en massa slattiga timmar. Kan de inte hosta upp en 80% tjänst istället. Det enda jobb jag gillat som jag haft är när jag praktiserade på katthemmet tassebo. Annars har jobbat med meningslöst tjafs som städare ex. Vissa människor vet precis vad de vill bli. Dom utbildar sig och får jobb och trivs. Jag har velat i flera år,har funderat på att bli allt från sotare till journalist. Jag brinner upp och tror jag hittat meningen med mitt liv,men så tröttnar jag,också blir det att man får ta jobb som man inte vill ha.
Mitt senaste yrke jag vill bli är massör. Både djur och människo-massör. Hoppas det intresset håller i sig. Hade varit så skönt att en dag få arbeta med nåt jag trivs med,och en dag få ha betald semester. Man måste tyvärr stanna ett helt år på en arbetsplats för att få det,och det har jag fan aldrig orkat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar