Idag hittade jag en pärm som jag hade mina papper i gymnasiet i.
Där var frågor som: vad är afasi? Inte för att jag är särskilt intresserad av svaret men kollade ändå igenom vad jag skrivet,sen där mitt i allt i en skrivupppgift hade jag klottrat ner håkan hellström-datum,vilka tv-program och tidningar han skulle medverka i. Pärmens insida var prydd med en stor bild på Kent. Jag minns jag satt och klottrade ner rader ut låtttexter i mina block på lektionerna.
Jag levde mer i musiken än för vad läraren sa. Och jag minns hur jag tog tåget enda till Varberg för att se håkan uppträda,och jag trodde varberg låg strax ovanför gränsen mellan skåne och halland,men det låg visst jäklit nära göteborg,så min snälla pappa fick hämta mig. Och jag minns hur upprymd jag var efter att ha sett the ark första gången. När jag kom hem klippte jag håret med en kökssax.
Jag sydde en weeping willows-tröja som det stod "I was a dreamer" på
och jag hade väggarna i mitt rum fulla med planscher. Jag lyssnade på min walkman på bussen och tog inte av den föränn jag var framme vid skåpen i skolan.
Jag minns hur märklit jag klädde mig,en dag kom jag med julgransglitter kring armarna till skolan,nån dag hade jag cowboy-hatt. Vi skrattade mycket jag och mina kompisar i gymnasiet. Låg i trappan och vred oss av skratt när vi var på besök på tingshuset (vad vi gjorde arbete om minns jag ej) och han som guidade oss runt fick kliva över oss. Vi blåste i ett posthorn när vi hade vår vernisage på vårt projektarbete,stack ut hornet när nån kom gåendes förbi och folk hoppade till. Kanske därför vi knappt hade några besökare. När det är varmt ute och jag cyklar kommer allt detta tillbaks till mig,jag ler åt det. Det är fina minnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar