Ett sjukt infall

Fick ett sjukt infall igår,troligen nån sorts psykos: Jag sökte jobb som personlig assistent! Skickade in ansökningar till flera ställen. Jag som avskyr vården och lovade mig själv att inte jobba mer med det. Men jag behöver arbete i höst och tyvärr finns de flesta jobb i Köpenhamn,där är det lätt att få jobb. Men får panik när jag tänker att jag får gå upp i ottan för att sätta mig på ett överfullt och nästan alltid försenat tåg. Jobba heltid,inte hinna med att ha någon fritid. Vill jobba i Malmö,vill kunna cykla till jobbet,vill slippa köpa dyrt pendlarkort. Har visserligen sökt jobb i andra branscher men vården är det som det är lättast att få. Jobbat som assistent innan och det kändes rätt bra. kan kanske funka igen. Visst förra gången jag fick ett assistent-jobb drog jag i sista stunden till med att jag brutit benen och inte kunde jobba för att slippa. Men handlar nog om hos vem man får jobba hos.Men söka på äldreboende eller hemtjänsen gör jag inte,där går gränsen. Då säljer jag hellre min kropp Tänkte ge det en chans det här med assistans. Förhoppningvis finner man det man är menad för en dag.