fredag 20 februari 2009

Förseningskassan

Det allra viktigaste när man jobbar på ett ställe där man har med folk att göra som gått igenom jobbiga saker är att man har en social förmåga och empati. Att man bryr sig. Skulle aldrig palla med ett sådant jobb där man ständigt skall bry sig om andra.
Därför jobbar jag ej med sånt,och det borde många på försäkringskassan inte heller göra. Jag såg på Debatt igår i svt. Där diskuterades om just försäkringskassan. Med var en kvinna som var döende i cancer,hade bara några år kvar. Och hon blev nekad sjukpenning. Det hade istället beslutats att hon skulle söka annat jobb som hon kunde arbeta med på heltid. Hon arbetade deltid nu på sitt egna företag. Något som är strongt om något,att ens arbeta när man har cancer. Chefen för försäkringskassan var där och hon verkar lika handlingsförlamad och världsfrånvänd som han som var chef innan.
Verkade inte finnas nån värme och empati i henne. Sen talades om ett annat fall där en man hade svårt att arbeta pågrund av sin sjukdom som gjorde att han inte kunde stå rakt upp på sina ben. Där hade han föreslagits om han kunde arbeta liggandes på rygg. Hur fan skulle ett sånt jobb gå till? Enda jobbet där man ligger ner och jobbar är som prostituerad,så vitt jag vet. Det är läskigt när man som handläggare på ex försäkringskassan bara gör sitt jobb mekaniskt och personerna som nekas sina ersättningar bara blir till siffor i en statistik där man kan visa fram att; vi är ett jätteduktigt land där knappt någon är sjukskriven.
Hatar denna ideèn att man skall arbeta till varje pris. Att vårt samhälles struktur går ut på att man skall jobba och göra rätt för sig och inte vara till en belastning för samhället. Att allt skall gå med vinst. Vi lever ändå i Sverige,vi har råd att hosta upp cash till dom som inte kan jobba. Som en kille som var med i debatt,hans familj hade blitt knivmördade och han ville sjukskriva sig. Blev inget med det.
Folk kan må dåligt både kroppsligt och inombords. Sådana saker tar tid och läka. Att hasta tebax till ett jobb är sällan bästa lösningen. Låt folk få lite bidrag innan det blir tal om att gå tillbaks till arbetslivet. Ta det lite lugnt och inte jäkta fram saker.

1 kommentar:

Rex....a crayzy punk as sa...

HELT sjukt samhälle vi lever i....det tar aldrig slut. Man kan sitta å ha debatt dygnet runt.....har man löst en orätvisa....kommer där 10 nya.

Fan då gick den planen köpprätt åt helvete att du lina skulle putta ut mej i vägen framför en bil så att jag skulle bli sjukpensionär :)

kram